{"id":359,"date":"2024-06-30T18:52:36","date_gmt":"2024-06-30T16:52:36","guid":{"rendered":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/?p=359"},"modified":"2024-07-16T13:29:03","modified_gmt":"2024-07-16T11:29:03","slug":"bedomningens-skepnader","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/index.php\/2024\/06\/30\/bedomningens-skepnader\/","title":{"rendered":"Bed\u00f6mningens skepnader"},"content":{"rendered":"L\u00e4stid<\/span> 7<\/span> minuter<\/span><\/span>\n

Formativ bed\u00f6mning<\/h2>\n\n\n\n

Jag b\u00f6rjar med den viktigaste formen av bed\u00f6mning, av den anledningen att det \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att l\u00e4rare ska kunna planera och justera sin undervisning. Formativ bed\u00f6mning minskar risken f\u00f6r att elever med inl\u00e4rningssv\u00e5righeter och elever som beh\u00f6ver utmanas, inte uppm\u00e4rksammas i tid. Formativa bed\u00f6mningar \u00e4r levande processverktyg som ska anv\u00e4ndas f\u00f6r att optimera undervisningen och inl\u00e4rningen.<\/p>\n\n\n\n

Formativa bed\u00f6mningar skulle jag s\u00e4ga, har f\u00f6r avsikt att styra och reglera undervisningen p\u00e5 olika s\u00e4tt f\u00f6r att \u00f6vervaka och f\u00f6rb\u00e4ttra elevernas l\u00e4rande \u00f6ver tid. Genom att l\u00e4raren kontinuerlig unders\u00f6ker och identifierar tillg\u00e5ngar och problem i elevernas f\u00f6rst\u00e5else och f\u00e4rdigheter, kan undervisningen justeras f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra prognosen f\u00f6r inl\u00e4rning.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e5gra formativa bed\u00f6mningsformer<\/strong>:<\/p>\n\n\n\n

    \n
  • Klassrumsaktiviteter som m\u00f6jligg\u00f6r l\u00f6pande observationer av elevernas kunskaper och sv\u00e5righeter <\/li>\n\n\n\n
  • Fr\u00e5gest\u00e4llningar och diskussioner i klassrummet<\/li>\n\n\n\n
  • Kamratbed\u00f6mningar<\/li>\n\n\n\n
  • Korta, informella tester och quizlets<\/li>\n\n\n\n
  • Skriftliga eller muntliga reflektioner och \u00e5terkoppling<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n

    Det finns olika bed\u00f6mningsformer som ligger inom ramen f\u00f6r formativa bed\u00f6mningsformer.<\/p>\n\n\n\n

    Diagnostisk bed\u00f6mning<\/h2>\n\n\n\n

    N\u00e4r jag gick i skolan p\u00e5 80-talet gjordes diagnostiska tester p\u00e5 l\u00f6pande band och trots att jag inte \u00e4r s\u00e4ker p\u00e5 hur vanligt det \u00e4r idag, s\u00e5 f\u00f6rest\u00e4ller jag mig att vanan hos l\u00e4rare att diagnosticera inf\u00f6r planeringen av ett centralt inneh\u00e5ll, varierar i stort. En diagnostisk bed\u00f6mning anv\u00e4nds i b\u00f6rjan av en undervisningsperiod f\u00f6r att fastst\u00e4lla elevernas f\u00f6rkunskaper och\/eller f\u00e4rdigheter. En s\u00e5dan bed\u00f6mning hj\u00e4lper l\u00e4raren i planeringsstadiet. Ska vi b\u00f6rja fr\u00e5n b\u00f6rjan eller har eleverna redan tillr\u00e4ckligt med grundl\u00e4ggande<\/strong> kunskaper? Var befinner vi oss?<\/p>\n\n\n\n

    Det \u00e4r en kritisk fr\u00e5ga<\/strong> som handlar om planeringen av undervisningen i f\u00f6rh\u00e5llande till m\u00e5lgruppen.<\/p>\n\n\n\n

    Ipsativ bed\u00f6mning<\/h2>\n\n\n\n

    En ipsativ bed\u00f6mning bed\u00f6mer en elevs nuvarande prestation med tidigare prestationer. Fokus \u00e4r individuellt<\/strong> l\u00e4rande. Ipsativ bed\u00f6mning \u00e4r relevant f\u00f6r personliga m\u00e5l. N\u00e4r du vill f\u00f6rb\u00e4ttra din sluttid p\u00e5 ett 5-kilometerslopp och siktar p\u00e5 att \u00f6ka din l\u00f6phastighet anv\u00e4nds bed\u00f6mningen f\u00f6r att synligg\u00f6ra om och i vilken utstr\u00e4ckning tr\u00e4ningen ger resultat. <\/p>\n\n\n\n

    Portf\u00f6ljmodellen<\/strong> \u00e4r en annan ipsativ bed\u00f6mning som ger l\u00e4rare m\u00f6jlighet att f\u00f6lja elevernas utveckling \u00f6ver tid, genom att samla stoffet p\u00e5 en och samma plats. F\u00f6r- och eftertest<\/strong> \u00e4r ytterligare en ipsativ bed\u00f6mningsmetod. L\u00e4raren ger ett f\u00f6rtest i b\u00f6rjan av en undervisningsperiod f\u00f6r att fastst\u00e4lla sina elevers kunskaper. Efter att undervisningen \u00e4r avslutad, ger l\u00e4raren eleverna ett eftertest. F\u00f6r- och eftertestet j\u00e4mf\u00f6rs sedan f\u00f6r att synligg\u00f6ra elevens individuella utveckling och \u00e4ven l\u00e4rarens undervisning.<\/p>\n\n\n\n

    Ipsativa bed\u00f6mningar har ofta en stark motivationsfaktor<\/strong> eftersom l\u00e4rande och utveckling<\/strong> betonas<\/strong> och m\u00f6jligheterna att synligg\u00f6ra elevens framsteg som konkreta bevis p\u00e5 f\u00f6rb\u00e4ttring \u00e4r goda.<\/p>\n\n\n\n

    Normativ bed\u00f6mning<\/h2>\n\n\n\n

    En normativ bed\u00f6mning handlar om att j\u00e4mf\u00f6ra en elevs prestation med en normgrupps prestationer f\u00f6r att rangordna dem i f\u00f6rh\u00e5llande till varandra. I Sverige \u00e4r Nationella prov, PISA-testet eller H\u00f6gskoleprovet k\u00e4nda exempel p\u00e5 normativa bed\u00f6mningar av elever\/studenter. PIRLS och TIMSS \u00e4r internationella normativa bed\u00f6mningar som bed\u00f6mer elevernas l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else (PIRLS) och deras kunskaper i matematik och naturvetenskap (TIMSS). I dessa bed\u00f6ms och j\u00e4mf\u00f6rs elevernas resultat med en omf\u00e5ngsrik och bred normgrupp.<\/p>\n\n\n\n

    Wechslers Intelligence Scale for Children (WISC) \u00e4r ett IQ-test som anv\u00e4nds f\u00f6r att j\u00e4mf\u00f6ra en individs kognitiva f\u00f6rm\u00e5gor med en normgrupp.<\/p>\n\n\n\n

    Standardiserade bed\u00f6mningar av fysisk f\u00f6rm\u00e5ga inom idrott och h\u00e4lsa \u00e4r ofta normativa och j\u00e4mf\u00f6r en persons individuella prestationer med en st\u00f6rre grupp. Coopers test \u00e4r ett konditionstest som togs fram p\u00e5 60-talet f\u00f6r att j\u00e4mf\u00f6ra milit\u00e4rers kondition. Testet g\u00e5r ut p\u00e5 att springa s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt p\u00e5 12 minuter.<\/p>\n\n\n\n

    Summativ bed\u00f6mning<\/h2>\n\n\n\n

    Summativ bed\u00f6mning anv\u00e4nds f\u00f6r att utv\u00e4rdera elevernas l\u00e4rande i slutet av en undervisningsperiod, s\u00e5som en kurs, ett projekt eller termin. Den ska utv\u00e4rdera hur v\u00e4l eleverna har uppn\u00e5tt de l\u00e4randem\u00e5l och betygskriterier som har fastst\u00e4llts f\u00f6r perioden. Resultat av summativ bed\u00f6mning, anv\u00e4nds ofta f\u00f6r att fatta beslut om betygss\u00e4ttning. <\/p>\n\n\n\n

    Summativ bed\u00f6mning kan handla om slutprov eller tentamen, omfattande tester som slutuppgift inom ett omr\u00e5de, examensarbeten eller en bed\u00f6mning av elevernas totala kunskap och f\u00f6rst\u00e5else av undervisningen. Nationella prov och andra standardiserade tester \u00e4r prov av summativ bed\u00f6mningsart. Inte minst f\u00f6r att de ska v\u00e4ga tungt vid betygss\u00e4ttningen. Betygss\u00e4ttningen \u00e4r den bed\u00f6mning som vi mest f\u00f6rknippar med en summering.<\/p>\n\n\n\n

    Praktiska prov inom konst, musik eller yrkesutbildningar anv\u00e4nd ocks\u00e5 f\u00f6r att sammanfatta en m\u00e4nniskas kunskaper.<\/p>\n\n\n\n

    \n

    Det som d\u00e5 m\u00e5ste vara v\u00e4gledande \u00e4r att g\u00f6ra det v\u00e4sentligaste bed\u00f6mbart och inte det enkelt m\u00e4tbara till det v\u00e4sentligaste.<\/em><\/p>\nAstrid Pettersson, professor i pedagogik vid Stockholms Universitet<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n

    Astrid Pettersson har m\u00e5nga kloka tankar kring bed\u00f6mningsfr\u00e5gor och menar att det finns fem grundl\u00e4ggande fr\u00e5gor som man b\u00f6r st\u00e4lla sig inf\u00f6r bed\u00f6mning.<\/p>\n\n\n\n

    Bed\u00f6mningens fem grundl\u00e4ggande fr\u00e5gor<\/h2>\n\n\n\n
      \n
    1. Varf\u00f6r ska bed\u00f6mningen g\u00f6ras?<\/li>\n\n\n\n
    2. Vad ska bed\u00f6mas?<\/li>\n\n\n\n
    3. Vem ska g\u00f6ra bed\u00f6mningen?<\/li>\n\n\n\n
    4. Hur ska bed\u00f6mningen g\u00e5 till?<\/li>\n\n\n\n
    5. N\u00e4r ska bed\u00f6mningen ske?<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n

      Bed\u00f6mningen utg\u00e5r alltid fr\u00e5n kunskap, undervisning och l\u00e4rande f\u00f6r b\u00e5de eleverna och l\u00e4raren. Bed\u00f6mningens syfte \u00e4r alltid att ge en tillf\u00f6rlitlig bild av en m\u00e4nniskas kunskaper och f\u00f6rst\u00e5else, men av vad? N\u00e4stan alla bed\u00f6mningar vi g\u00f6r i skolan, handlar om ett begr\u00e4nsat stoff – ett axplock av en elevs kunskaper. Det \u00e4r inte m\u00f6jligt att bed\u00f6ma en elevens f\u00f6rm\u00e5gor och kunskaper i sin helhet, utan det \u00e4r alltid ett stickprov.<\/p>\n\n\n\n

      Om l\u00e4raren ska v\u00e4lja ett axplock av det centrala inneh\u00e5llet och bed\u00f6ma detta, s\u00e5 beh\u00f6ver l\u00e4raren fatta beslut om relevansen i inneh\u00e5llet och vara s\u00e4ker p\u00e5 att de viktigaste och mest kritiska kunskaperna speglas i bed\u00f6mningen. Undervisningen och den formativa bed\u00f6mningen ska r\u00f6ra sig n\u00e4ra just detta. Det \u00e4r h\u00e4r Astrid Petterssons citat f\u00e5r relevans: G\u00f6r det v\u00e4sentligaste bed\u00f6mbart och inte det enkelt m\u00e4tbara till det v\u00e4sentligaste.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

      En l\u00e4rare skulle kunna f\u00f6rel\u00e4sa om andra v\u00e4rldskriget, ge eleverna instuderings- och l\u00e4suppgifter som eleverna i h\u00f6g utstr\u00e4ckning f\u00f6rv\u00e4ntas tillgodog\u00f6ra sig p\u00e5 egen hand – hemma och\/eller i skolan. I sluttampen pr\u00f6vas kunskaperna. Provet pr\u00f6var vilka elever som utan st\u00f6d lyckades fokusera p\u00e5 lektionen, ta till sin informationen, f\u00f6rst\u00e5 inneh\u00e5llet, memorera fakta och slutligen mobilisera sina samlade kunskaper s\u00e5 att l\u00e4raren kan g\u00f6ra en bed\u00f6mning.<\/p>\n\n\n\n

      \u00c4r det undervisning eller b\u00f6r vi kalla det som f\u00f6rmedlingspedagogik? <\/strong><\/p>\n\n\n\n

      N\u00e4r summativ bed\u00f6mning \u00e4r den enda bed\u00f6mningen som eleverna f\u00e5r m\u00f6ta, vet l\u00e4raren d\u00e5 tillr\u00e4ckligt mycket om hur undervisningen har fungerat och om det har varit sv\u00e5rt f\u00f6r n\u00e5gra elever att f\u00f6rst\u00e5? Det kommer att framg\u00e5 f\u00f6rst efter bed\u00f6mningen och d\u00e5 det \u00e4r f\u00f6r sent. Om undervisningen ska p\u00e5verka eleverna och deras l\u00e4rande s\u00e5 beh\u00f6ver formativa bed\u00f6mningselement vara en naturlig, sj\u00e4lvklar del i en l\u00e4rares planering och den beh\u00f6ver anv\u00e4ndas kontinuerligt och strategiskt.<\/p>\n\n\n\n

      N\u00e5gon klok m\u00e4nniska som jag dessv\u00e4rre inte minns namnet p\u00e5, beskrev skillnaden med en analogi.<\/p>\n\n\n\n

      En l\u00e4kare tar emot en patient och g\u00f6r en unders\u00f6kning f\u00f6r att konstatera l\u00e4gesbilden. N\u00e4r l\u00e4karen tror sig f\u00f6rst\u00e5 vad patienten beh\u00f6ver, f\u00f6rskrivs n\u00e5gon typ av medicin eller s\u00e5 remitteras patienten till r\u00e4tt profession, till exempel en sjukgymnast eller psykolog. N\u00e4r patienten har behandlats under en period, bokas ett nytt m\u00f6te hos l\u00e4karen f\u00f6r att f\u00f6lja upp om behandlingen har f\u00f6rb\u00e4ttrat patientens h\u00e4lsa. Om den \u00e4r framg\u00e5ngsrik, s\u00e5 har l\u00e4karen identifierat behovet och behandlingen kan forts\u00e4tta. Om patienten fortfarande k\u00e4nner sig sjuk, pr\u00f6vas en ny behandling som sedan f\u00f6ljs upp.<\/p>\n\n\n\n

      L\u00e4karen g\u00f6r en formativ bed\u00f6mning.<\/p>\n\n\n\n

      En obducent tar emot en patient f\u00f6r att unders\u00f6ka vad som har h\u00e4nt. Obducenten konstaterar orsaken till att patienten har avlidit men det \u00e4r f\u00f6r sent att g\u00f6ra n\u00e5gonting \u00e5t det, annat \u00e4n att informera de som beh\u00f6ver informationen. <\/p>\n\n\n\n

      Obducenten g\u00f6r en summativ bed\u00f6mning.<\/p>\n\n\n\n

      Sammanfattning<\/h2>\n\n\n\n

      \u00c5terkoppling i teknisk bem\u00e4rkelse inneb\u00e4r att reglera och styra signaler. Den tekniska termen beskriver tydligt att det finns en stark koppling mellan ut- och in-signal och att den aktivt beh\u00f6ver regleras.<\/p>\n\n\n\n

      Ut-signalerna f\u00e5r representera undervisningen, allts\u00e5 instruktioner, modelleringar, f\u00f6rtydliganden, aktiviteter och ber\u00e4ttelser som ska styras och n\u00e5 fram till eleverna och tas emot. Mottagande och f\u00f6rst\u00e5elsen av undervisningen f\u00e5r representera in-signalen.<\/p>\n\n\n\n

      Det m\u00e5ste koppla! F\u00f6rst\u00e5else och l\u00e4rande ska ske.<\/p>\n\n\n\n

      Den formativa bed\u00f6mningen unders\u00f6ker om kopplingen finns d\u00e4r eller om du beh\u00f6ver styra om och justera dina signaler p\u00e5 ett annat s\u00e4tt f\u00f6r att n\u00e5 fram.<\/p>\n\n\n\n

      Eleverna kommer till skolan f\u00f6r att l\u00e4ra, inte f\u00f6r att visa vad de redan kan. Av den anledningen \u00e4r det l\u00e4roprocessen som kontinuerligt beh\u00f6ver unders\u00f6kas och \u00e5tg\u00e4rdas med hj\u00e4lp av pedagogiska och didaktiska val som bygger p\u00e5 forskning och evidens. <\/p>\n\n\n\n

      \n\n\n
      \"Wicked<\/a><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      Formativ bed\u00f6mning Jag b\u00f6rjar med den viktigaste formen av bed\u00f6mning, av den anledningen att det \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att l\u00e4rare ska kunna planera och justera sin undervisning. Formativ bed\u00f6mning minskar risken f\u00f6r att elever med inl\u00e4rningssv\u00e5righeter och elever som beh\u00f6ver utmanas, inte uppm\u00e4rksammas i tid. Formativa bed\u00f6mningar \u00e4r levande processverktyg som ska anv\u00e4ndas f\u00f6r […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-359","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/359","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=359"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/359\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":726,"href":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/359\/revisions\/726"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=359"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=359"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=359"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}