{"id":484,"date":"2024-06-29T18:04:46","date_gmt":"2024-06-29T16:04:46","guid":{"rendered":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/?p=484"},"modified":"2024-07-26T15:44:24","modified_gmt":"2024-07-26T13:44:24","slug":"ska-vi-gora-eller-lara","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/index.php\/2024\/06\/29\/ska-vi-gora-eller-lara\/","title":{"rendered":"Ska vi g\u00f6ra eller l\u00e4ra?"},"content":{"rendered":"L\u00e4stid<\/span> 8<\/span> minuter<\/span><\/span>\n

Vad \u00e4r det f\u00f6r dum fr\u00e5ga, kanske du t\u00e4nker? Ja, men bara f\u00f6r att eleverna r\u00e4knar m\u00e5nga sidor i sin matematikbok, inneb\u00e4r det ju inte att de l\u00e4r sig och f\u00f6rst\u00e5r. Eller?<\/p>\n\n\n\n

Elever som inte f\u00f6rst\u00e5r eller lyckas p\u00e5 ett prov f\u00e5r inte s\u00e4llan fler l\u00e4xor och omprov att g\u00f6ra p\u00e5 egen hand om s\u00e5dant de inte lyckades l\u00e4ra sig i undervisningen. De g\u00f6r, g\u00f6r igen och g\u00f6r mer.<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4nner du rektorer som konstant skjuter ut fortbildningsmoduler till sina l\u00e4rare? B\u00f6cker de ska l\u00e4sa, samtal de ska h\u00e5lla, f\u00f6rel\u00e4sningar de ska lyssna p\u00e5 och trots det \u00f6kar inte kompetensen, handlingskraften eller motivationen i l\u00e4rark\u00e5ren?<\/p>\n\n\n\n

Visste du att timplanen i matematik har ut\u00f6kats och att dagens elever i \u00e5k 9 har haft en timme mer i matematik varje vecka, sedan \u00e5rskurs 1? De har allts\u00e5 f\u00e5tt mer undervisning och mer \u00f6vning och trots det har m\u00e5luppfyllelsen inte \u00f6kat. Jag har fr\u00e5gat Skolverket om det har gjorts n\u00e5gon utv\u00e4rdering av den ut\u00f6kade undervisningstiden i matematik och jag har f\u00e5tt tv\u00e5 svar som inte besvarar fr\u00e5gan. <\/p>\n\n\n\n

New Public Management<\/h2>\n\n\n\n

Sedan 1980-talet har offentlig sektor som exempelvis skolan och sjukv\u00e5rden styrts genom metoder fr\u00e5n n\u00e4ringslivet. Skolan betraktas n\u00e4rmast som ett f\u00f6retag och ska m\u00e4tas utifr\u00e5n prestanda, ekonomi och resultat. Incitamentet f\u00f6r elever och l\u00e4rare att arbeta h\u00e5rdare och mer effektivt genomsyrar d\u00e4rf\u00f6r skolans verksamhet. Vi lever i m\u00e4tbarhetens tid, vilket inneb\u00e4r att det som \u00e4r enkelt m\u00e4tbart, ges en st\u00f6rre betydelse \u00e4n viktiga aspekter som r\u00f6r kvalitet.<\/p>\n\n\n\n

I allt det h\u00e4r “effektiva” och m\u00e4tbara s\u00e5 har Lgr22 v\u00e4xt fram som en portvakt till framtiden d\u00e4r fler och fler barn separeras fr\u00e5n j\u00e4mn\u00e5riga f\u00f6r att skolsystemet fr\u00e4mst intresserar sig det akademiska humankapitalet.<\/p>\n\n\n\n

Kunskapskrav f\u00f6r superbarn?<\/h2>\n\n\n\n

Redan 2013 st\u00e4llde sig professor Gillberg et al. fr\u00e5gan om barns f\u00f6ruts\u00e4ttningar i relation till kraven i Lgr11, den tidigare l\u00e4roplanen. <\/p>\n\n\n\n

Har alla barn i grundskolan f\u00f6ruts\u00e4ttningen att klara l\u00e4roplanens krav?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Nej. Det hade de inte d\u00e5 och inte idag. Gillbergs studie riktades till barn i \u00e5rskurs 6 och problemen forts\u00e4tter med till h\u00f6gstadiet d\u00e4r kraven p\u00e5 f\u00f6rm\u00e5gor, egenskaper och kunskaper \u00e4r \u00e4nnu h\u00f6gre.<\/p>\n\n\n\n

Autism, ADHD, spr\u00e5klig s\u00e5rbarhet och svagare teoretisk beg\u00e5vning inom den vida normalvariationen utg\u00f6r hinder f\u00f6r barns skolframg\u00e5ng och d\u00e4rmed deras h\u00e4lsa.1<\/a><\/sup> <\/p>\n\n\n\n

Jag menar att Skolverkets och regeringens beslut inte tar h\u00e4nsyn till normalvariationen p\u00e5 strukturell niv\u00e5. Barnen som beh\u00f6ver accelerera, flyga och f\u00f6rdjupa sig f\u00e5r inte m\u00f6jlighet till det. De svaga, s\u00e5rbara sorteras bort. Du \u00e4r f\u00f6rlorad om du avviker fr\u00e5n Skolverkets f\u00f6rest\u00e4llning om det svenska akademiska humankapitalet. <\/p>\n\n\n\n

Utbildning f\u00f6r alla medborgare<\/h2>\n\n\n\n

M\u00e4nniskan l\u00e4r sig att g\u00e5, tala, cykla och bef\u00e4sta kunskaper vid olika tidpunkter i livet. Vi vet att alla inte kan springa lika snabbt eller l\u00e5ngt, oavsett hur mycket de tr\u00e4nar eftersom vi har olika genetiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Alla utvecklas men inte lika l\u00e5ngt, lika snabbt eller effektivt. Trots det utg\u00e5r strukturerna i svensk skola p\u00e5 att alla ska l\u00e4ra sig samma inneh\u00e5ll, p\u00e5 samma tid, p\u00e5 samma plats, ofta samma s\u00e4tt och p\u00e5 samma l\u00e4gstaniv\u00e5 – oavsett f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Det \u00e4r ett oblandat Wicked Problem.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

L\u00e4rare ska undervisa och producera i ett h\u00f6gt tempo f\u00f6r att samla ihop underlag f\u00f6r bed\u00f6mning. Vi ska l\u00e4ra alla<\/strong> barn s\u00e5dant som m\u00e5nga vuxna inte f\u00f6rst\u00e5r och inte heller beh\u00f6ver anv\u00e4nda.2<\/a><\/sup> <\/p>\n\n\n\n

Om eleverna inte l\u00e4r sig p\u00e5 grund av att stoffet \u00e4r f\u00f6r teoretiskt, tiden f\u00f6r knapp, undervisningen f\u00f6r underm\u00e5lig eller p\u00e5 grund av en funktionsneds\u00e4ttning s\u00e5 dokumenteras misslyckandet med ett (F) eller ett (-) och sedan m\u00e5ste l\u00e4rare skynda vidare till n\u00e4sta stoff. Vi m\u00e5ste hinna med allt och vara effektiva.<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt som elever och l\u00e4rare m\u00e5ste skynda vidare med centralt inneh\u00e5ll, f\u00f6rv\u00e4ntas vi r\u00e4dda barnen som inte l\u00e4r sig eller som rasar ihop p\u00e5 v\u00e4gen och d\u00e5 ska det dokumenteras – till f\u00f6rbannelse. Det kan g\u00e5 k\u00e4ppr\u00e4tt \u00e5t helvete, men s\u00e5 l\u00e4nge det dokumenteras verkar det vara helt i sin ordning.<\/p>\n\n\n\n

Omprov \u00e4r ett annat vanligt f\u00f6rekommande medel. Det inneb\u00e4r inte s\u00e4llan att eleven l\u00e4mnas mycket till sig sj\u00e4lv f\u00f6r att l\u00e4ra sig det som var sv\u00e5rt eller obegripligt n\u00e4r undervisning i \u00e4mnet p\u00e5gick. Samtidigt som eleven \u00f6var till sitt omprov p\u00e5b\u00f6rjas ett nytt stoff i flera olika \u00e4mnen. Det finns inte tid, i m\u00e4tbarhetens tidevarv.  <\/p>\n\n\n\n

Ingen h\u00e4nsyn tas till elevernas f\u00f6ruts\u00e4ttningar p\u00e5 strukturell niv\u00e5 och den skolrelaterade stressen \u00f6kar – bland s\u00e5rbara, h\u00f6gpresterande och bland v\u00e5ra l\u00e4rare.<\/p>\n\n\n\n

Varf\u00f6r ska alla g\u00f6ra allt, p\u00e5 samma plats, p\u00e5 samma tid och p\u00e5 samma s\u00e4tt?<\/h2>\n\n\n\n

Jo, f\u00f6r att det st\u00e5r skrivet i v\u00e5ra styrdokument. Det st\u00e5r f\u00f6rvisso skrivet att vi ska anpassa och ge elever s\u00e4rskilt st\u00f6d n\u00e4r de inte n\u00e5r m\u00e5len men n\u00e4r en elev med svag teoretisk beg\u00e5vning och grav spr\u00e5kst\u00f6rning ska l\u00e4ra sig det mest abstrakta eller komplexa stoffet under tidspress s\u00e5 \u00e4r det i princip om\u00f6jligt f\u00f6r barnet att klara det. Eller n\u00e4r ett autistiskt barn f\u00f6rv\u00e4ntas fantisera ihop en ber\u00e4ttelse som k\u00e4nns helt meningsl\u00f6s och otydlig, eller l\u00e4sa en bok som man verkligen inte vill l\u00e4sa. D\u00e5 riskerar det ocks\u00e5 att g\u00e5 k\u00e4ppr\u00e4tt, precis som Gillberg et. al (2013) har beskrivit med andra ord.<\/p>\n\n\n\n

Alla m\u00e4nniskor kan inte heller springa 100 meter p\u00e5 15 sekunder, oavsett hur mycket st\u00f6d, tr\u00e4ning och f\u00f6ruts\u00e4ttningar de f\u00e5r. De har helt enkelt inte tillr\u00e4ckligt av muskelfibrerna typ 2A. Att m\u00e5nga barn dessutom ska l\u00e4ra sig allting under tidspress med \u00e5terkommande misslyckanden, \u00e4r direkt skadligt f\u00f6r den psykiska h\u00e4lsan.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e5t oss leka med tanken…<\/h2>\n\n\n\n

…att det fanns en korrelation mellan centralt inneh\u00e5ll, betygskriterier och v\u00e5r timplan. F\u00f6r att n\u00e5 ett E s\u00e5 beh\u00f6ver eleven l\u00e4ra sig det mest vardagsn\u00e4ra och konkreta stoffet inom centralt inneh\u00e5ll. Det som \u00e4r viktigt p\u00e5 riktigt f\u00f6r alla. <\/strong><\/p>\n\n\n\n

De mest s\u00e5rbara eleverna skulle f\u00e5 mer tid till att utvecklas, stanna upp, f\u00f6rst\u00e5 och bef\u00e4sta sina kunskaper – lyckas och f\u00e5 k\u00e4nna tilltro. Bli ett jag. F\u00f6r h\u00f6gre kriterier skulle mer teoretiskt och abstrakt stoff undervisas i ett n\u00e5got h\u00f6gre tempo. Elever som har goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar och beh\u00f6ver accelerera, skulle utmanas i en mer avancerad och stimulerande undervisning f\u00f6r att ges m\u00f6jlighet att f\u00f6rdjupa sina kunskaper och k\u00e4nna sig motiverade i skolan.<\/p>\n\n\n\n

Ge oss den m\u00f6jligheten s\u00e5 skapar vi en organisation som \u00e4r rustad f\u00f6r att m\u00f6ta olika elevers behov. Organisationens fokus skulle inrikta sig p\u00e5 utveckling, l\u00e4rande och formativa uppf\u00f6ljningar av undervisningen f\u00f6r att m\u00f6ta elevers behov av utmaningar och f\u00f6ruts\u00e4ttningar i olika \u00e4mnen. Idag \u00e4r en effektiv skola att alla barn, oavsett resurser, ska g\u00f6ra lika mycket, g\u00f6ra om, g\u00f6ra r\u00e4tt och g\u00f6ra mer och att man hinner dokumentera allt.<\/p>\n\n\n\n

En g\u00e5ng i tiden hade vi allm\u00e4n och s\u00e4rskild kurs i v\u00e5ra k\u00e4rn\u00e4mnen. \u00c4r det en rimlig v\u00e4g att g\u00e5? Vi kanske till och med beh\u00f6ver tre niv\u00e5er i svensk skola, eftersom kraven p\u00e5 elevers kognitiva f\u00f6rm\u00e5gor s\u00e5 drastiskt har \u00f6kat? Det \u00e4r en fr\u00e5ga som b\u00f6r st\u00e4llas till forskare med kunskap inom dessa specifika omr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n

Studier har visat att andelen elever i behov av s\u00e4rskilt st\u00f6d eller specialundervisning i princip har varit of\u00f6r\u00e4ndrad \u00f6ver tid. Innan man tog bort allm\u00e4n och s\u00e4rskild kurs, ett s\u00e4tt att skapa organisatorisk differentiering fanns mycket sm\u00e5 skillnader mellan andelen elever som beh\u00f6ver specialundervisning, i l\u00e4gre och h\u00f6gre stadier. Det blev dock tydligt att ju b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar skolan har f\u00f6r organisatorisk differentiering i den vanliga undervisningen, desto l\u00e4gre har andelarna elever i specialundervisning varit och vice versa. (i Emanuelsson, 2011).<\/p>\n\n\n\n

Skolans vision och verksamhetsid\u00e9 krockar<\/h2>\n\n\n\n

Det k\u00e4nns fel att representera ett system som \u00e4r s\u00e5 ovillkorligt utslagsgivande. Anledningen till att jag och m\u00e5nga fler har valt att vara verksamma i skolan, \u00e4r viljan att varenda barn ska f\u00e5 k\u00e4nna tilltro till sin f\u00f6rm\u00e5ga och lyckas. <\/p>\n\n\n\n

Att barn ska f\u00e5 v\u00e4xa och vara mer \u00e4n ett objekt som \u00e4r ett f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r press, f\u00f6rmaningar och \u00e5tg\u00e4rder. Barn ska inte betraktas som problem eller avvikelser. Vi beh\u00f6ver unders\u00f6ka vad det \u00e4r i v\u00e5ra strukturer, processer och kulturer som g\u00f6r att inte alla elever kommer till sin r\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

Jag vill ha ett skolsystem d\u00e4r l\u00e4rare f\u00e5 vara just l\u00e4rare och d\u00e4r l\u00e4rande och utveckling fr\u00e4mjas framf\u00f6r g\u00f6rande, produktion och dokumentation.<\/p>\n\n\n\n

Rektorer som intresserar sig f\u00f6r skolans viktigaste uppdrag vet precis vilka l\u00e4rare som \u00e4r l\u00e4mpliga att utmana v\u00e5ra spetsar och vilka som kan m\u00f6ta de barn som beh\u00f6ver mest specialpedagogisk undervisningsskicklighet. Vi vet ocks\u00e5 vilka l\u00e4rare som kan g\u00f6ra b\u00e5da delarna. Vi \u00e4r ocks\u00e5 ganska s\u00e4kra p\u00e5 att v\u00e5ra specialpedagoger inte kan styckas upp i tio delar och vara p\u00e5 lika m\u00e5nga st\u00e4llen samtidigt. Om vi kunde organisera en verksamhet som tar h\u00e4nsyn till olika elevers behov och f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att strukturerna till\u00e5ter det, hade skolan varit en plats f\u00f6r betydligt fler. <\/p>\n\n\n\n

Skolan ska vara en plats f\u00f6r alla.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Skolverket saknar helhetsid\u00e9 p\u00e5 nationell niv\u00e5. Visionen betonar medskapande, lust att l\u00e4ra, kreativitet och initiativf\u00f6rm\u00e5ga – en utbildning f\u00f6r alla barn. Styrsystemet, det vill s\u00e4ga verksamhetsid\u00e9n, bygger p\u00e5 kontroller, sanktioner, yttre motivation som drivkraft och kr\u00e4ver att alla barn f\u00f6ljer den akademiska norm som forskarna beskriver som orimlig f\u00f6r en avsev\u00e4rd andel barn.<\/p>\n\n\n\n

Helhetsid\u00e9n prioriterar kvantitet, f\u00f6re kvalitet och det leder till att en stor andel barn och l\u00e4rare f\u00f6rbrukas, kasseras och f\u00f6rloras p\u00e5 grund av r\u00e5dande strukturer. <\/p>\n\n\n\n

De s\u00e4msta och mest skadliga besluten drivs dessutom fram av politiken, inte av sakkunniga utifr\u00e5n forskning och evidens.<\/p>\n\n\n

  1. Har alla barn i grundskolan f\u00f6ruts\u00e4ttningar att klara nya l\u00e4roplanens krav? (lakartidningen.se)<\/a> \u21a9\ufe0e<\/a><\/li>
  2. Skolan \u00e4r inte som f\u00f6rr<\/a> \u21a9\ufe0e<\/a><\/li><\/ol>\n\n\n
    \"\"<\/figure>\n\n\n\n
    \n\n\n
    \"Wicked<\/a><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Vad \u00e4r det f\u00f6r dum fr\u00e5ga, kanske du t\u00e4nker? Ja, men bara f\u00f6r att eleverna r\u00e4knar m\u00e5nga sidor i sin matematikbok, inneb\u00e4r det ju inte att de l\u00e4r sig och f\u00f6rst\u00e5r. Eller? Elever som inte f\u00f6rst\u00e5r eller lyckas p\u00e5 ett prov f\u00e5r inte s\u00e4llan fler l\u00e4xor och omprov att g\u00f6ra p\u00e5 egen hand om s\u00e5dant […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"[{\"content\":\"Har alla barn i grundskolan f\u00f6ruts\u00e4ttningar att klara nya l\u00e4roplanens krav? (lakartidningen.se)<\/a>\",\"id\":\"298184a7-835a-40e0-bdc9-393accdb1600\"},{\"content\":\"Skolan \u00e4r inte som f\u00f6rr<\/a>\",\"id\":\"0cd94d28-9c94-4664-aa8b-2dcf751fb64d\"}]"},"categories":[17,18],"tags":[],"class_list":["post-484","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-undervisning-och-larande","category-wicked-problems"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/484","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=484"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/484\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":738,"href":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/484\/revisions\/738"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=484"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=484"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=484"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}