{"id":492,"date":"2024-06-25T15:25:30","date_gmt":"2024-06-25T13:25:30","guid":{"rendered":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/?p=492"},"modified":"2024-07-06T23:18:13","modified_gmt":"2024-07-06T21:18:13","slug":"upl-1919","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/index.php\/2024\/06\/25\/upl-1919\/","title":{"rendered":"Nyfiken p\u00e5 UPL 1919?"},"content":{"rendered":"L\u00e4stid<\/span> 3<\/span> minuter<\/span><\/span>\n

F\u00f6re 1919 kallades folkskolans l\u00e4roplan f\u00f6r normalplan, varav den f\u00f6rsta kom 1878. 1919 b\u00f6rjade man ist\u00e4llet tala om undervisningsplan (UPL). Den f\u00f6rsta l\u00e4roplanen (Lgr) kom 1962 och alltsedan dess har nya l\u00e4roplaner implementerats. Den h\u00e4r samlingen av inl\u00e4gg \u00e4r en snabbkurs f\u00f6r dig som \u00e4r intresserad av skolan eller pluggar till l\u00e4rare. <\/p>\n\n\n\n

1919 – en undervisningsplan f\u00f6r folkskolan<\/h2>\n\n\n\n

Folkundervisningskommitt\u00e9ns skrivelse fr\u00e5n 1914 l\u00e5g till grund f\u00f6r den nya undervisningsplanen f\u00f6r Sveriges folkskola. Den lyfte fram vikten av social fostran och l\u00e4rjungens (elevens) sj\u00e4lvklara plats som en av alla samh\u00e4llsmedborgare<\/strong>. Social fostran lyfts som viktigare \u00e4n teoretisk kunskap och delaktighet och inflytande skrevs fram i bet\u00e4nkandet<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

\n

…\u00f6verl\u00e5ta uppr\u00e4tth\u00e5llandet av skolans ordning \u00e5t l\u00e4rjungarnas sj\u00e4lvstyre, dels genom att i fr\u00e5ga om vissa slags skolarbeten s\u00e5som sl\u00f6jd- och tr\u00e4dg\u00e5rdsarbete, experimentellt arbete och dylikt l\u00e5ta l\u00e4rjungarna bilda arbetslag, inom vilka arbetsf\u00f6rdelningen sker f\u00f6r utf\u00f6rande av gemensamma arbetsuppgifter\u201d<\/p>\nFolkundervisningskommitt\u00e9ns bet\u00e4nkande IV, 1914, s. 60<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n

\n

Skolan \u00e4r i och f\u00f6r sig samh\u00e4llsfostrande, en\u00e4r den sj\u00e4lv utg\u00f6r ett samh\u00e4lle, d\u00e4r varje l\u00e4rjunge har sin plats och sin uppgift och d\u00e4r den ene \u00e4r i h\u00f6g grad beroende av den andra. Sin samh\u00e4llsfostrande verksamhet ska skolan ut\u00f6va framf\u00f6rallt d\u00e4rigenom, att den s\u00f6ker att i s\u00e5 vidstr\u00e4ckt m\u00e5n som m\u00f6jligt bringa till st\u00e5nd gemensamhet l\u00e4rjungarna emellan i arbete och lek.<\/p>\nFolkundervisningskommitt\u00e9ns bet\u00e4nkande IV, 1914, s. 60<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n

John Dewey (1859-1952)<\/h2>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

John Dewey var en amerikansk filosof, pedagog och psykolog som fr\u00e4mst \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r sina bidrag till utbildning och pragmatism. Hans centrala id\u00e9er p\u00e5verkade L\u00e4roplanen f\u00f6r 1919 men har haft stort inflytande p\u00e5 utbildningssystem i hela v\u00e4rlden med sina progressiva teorier.<\/p>\n\n\n\n

Deweys centrala tankar<\/strong><\/p>\n\n\n\n