{"id":497,"date":"2024-06-25T15:26:51","date_gmt":"2024-06-25T13:26:51","guid":{"rendered":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/?p=497"},"modified":"2024-07-06T23:17:59","modified_gmt":"2024-07-06T21:17:59","slug":"upl-1955","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.wickedproblems.se\/index.php\/2024\/06\/25\/upl-1955\/","title":{"rendered":"Nyfiken p\u00e5 UPL 1955?"},"content":{"rendered":"L\u00e4stid<\/span> 7<\/span> minuter<\/span><\/span>\n

Det finns s\u00e5 otroligt mycket kloka tankar som beskrivs p\u00e5 ett tydligt s\u00e4tt i de \u00e4ldre l\u00e4roplanerna. I UPL 1955 tr\u00e4der Deweys tankar fortfarande fram<\/strong> i den inledande delen som kallas fostran och undervisning.<\/p>\n\n\n\n

Fostran och undervisning<\/h2>\n\n\n\n

\u00c4ven i UPL 1955 l\u00e4ggs stor vikt vid barnens utveckling till individer och det skrivs fram att skolan inte<\/strong> f\u00e5r begr\u00e4nsa sig till f\u00f6rst\u00e5ndsg\u00e5vor och bibringa kunskaper<\/strong>. <\/p>\n\n\n\n

Det skrivs fram att matematik, svenska (modersm\u00e5let) och fr\u00e4mmande spr\u00e5k (engelska) b\u00f6r ge vissa fasta, l\u00e4tt mobiliserar kunskaper och f\u00e4rdigheter som kan anv\u00e4ndas n\u00e4r de beh\u00f6vs i vardagen eller i det praktiska livet<\/strong>. <\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llkritiskt t\u00e4nkande?<\/h2>\n\n\n\n

I UPL 1955 lyfts vikten av att inte l\u00e5ta sig luras av auktoriteter<\/strong>, utan att s\u00f6ka efter och respektera fakta <\/strong>samt att l\u00e4ra sig att samma fr\u00e5ga kan betraktas utifr\u00e5n olika perspektiv<\/strong> och att det \u00e4r viktigt att pr\u00f6va och v\u00e4ga olika st\u00e4llningstaganden och argument. Utifr\u00e5n dagens perspektiv handlar det till viss del om k\u00e4llkritik.<\/p>\n\n\n\n

Ansvar och samarbete<\/h2>\n\n\n\n

H\u00e4r beskrivs vikten av att eleverna k\u00e4nner sig uppskattade<\/strong> och att de m\u00f6ts av f\u00f6rtroende. L\u00e4rarna uppmanas att l\u00e5ta eleverna redan i l\u00e4gre \u00e5ldrar f\u00e5 hj\u00e4lpa till med sm\u00e5 f\u00f6rtroendefulla uppdrag s\u00e5som sk\u00f6tseln av blommorna i klassrummet och utdelning av l\u00e4seb\u00f6cker. Till \u00e4ldre elever l\u00e4mnas mer kr\u00e4vande uppdrag, till exempel v\u00e5rd av klassbiblioteket, \u00f6vervakande av ordningen p\u00e5 skolg\u00e5rden eller vid m\u00e5ltiderna. Barnen ska k\u00e4nna att de har ett gemensamt ansvar f\u00f6r klassen och ska stimuleras att hj\u00e4lpa varandra, s\u00e5v\u00e4l i skolarbetet som i lekar och idrotts\u00f6vningar<\/strong>. H\u00e4r ser vi \u00e5terigen Deweys tankar om att vi l\u00e4r i gemenskap f\u00f6r att \u00f6ver tid skapa en social ansvarsk\u00e4nsla.<\/p>\n\n\n\n

Vikten av att samlas p\u00e5 klass- eller skolniv\u00e5 lyfts fram. Det kan ske vid underh\u00e5llning, bem\u00e4rkelsedagar eller klassens timme.<\/p>\n\n\n\n

Skolan och eleverna<\/h2>\n\n\n\n

Undervisningen ska vara intressev\u00e4ckande f\u00f6r eleverna som ska ges fullt utlopp f\u00f6r sina krafter i meningsfyllt arbete <\/strong>och en s\u00e5dan planering i \u00f6vrigt som skapar trygghet, trivsel och arbetsgl\u00e4dje. Lyckas man med det, blir f\u00f6ljden, att l\u00e4rjungarna l\u00e4ttare finner sig tillr\u00e4tta i det samh\u00e4lle som skolan utg\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

Pedagogisk utredning p\u00e5 50-talet?<\/h2>\n\n\n\n

Allvarliga eller l\u00e5ngvariga sv\u00e5righeter hos en l\u00e4rjunge att anpassa sig i skolan<\/strong>, s\u00e5som allm\u00e4nt st\u00f6rande upptr\u00e4dande, trots mot l\u00e4rare eller aggressivitet mot kamrater, b\u00f6r f\u00f6ranleda en unders\u00f6kning av vad som kan f\u00f6rklara beteendet<\/strong>. Det \u00e4r viktigt att ta h\u00e4nsyn till elevens situation i dess helhet<\/strong>, ty en varaktig f\u00f6rb\u00e4ttring av beteendet kan m\u00e5nga g\u00e5nger \u00e5stadkommas genom att orsaken klarl\u00e4ggs och om m\u00f6jligt undanr\u00f6js.<\/p>\n\n\n\n

Kroppsliga sjukdomar, sv\u00e5righeter av olika slag att f\u00f6lja undervisningen samt psykiska st\u00f6rningar, speciellt p\u00e5 k\u00e4nslolivets omr\u00e5de, \u00e4r viktiga orsaksmoment. Underl\u00e4gsenhetsk\u00e4nslor med \u00e4ngslan och oro d\u00f6ljer sig ofta under ett trotsigt och aggressivt beteende<\/strong>. <\/p>\n\n\n\n

Av betydelse \u00e4r, att l\u00e4raren klarg\u00f6r f\u00f6r sig, huruvida han sj\u00e4lv genom sitt upptr\u00e4dande mot eleven varit upphov till eller \u00f6kat dennes sv\u00e5righet att finna sig tillr\u00e4tta<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4nsyn m\u00e5ste tas till elevens \u00e5lder och k\u00f6n, mognadsgrad och allm\u00e4nna l\u00e4ggning. Vid bed\u00f6mning av elevernas f\u00f6rm\u00e5ga och vilja att f\u00f6lja undervisningen b\u00f6r stor f\u00f6rsiktighet iakttas<\/strong>. Brister kan bero p\u00e5 fysiska defekter, svag beg\u00e5vning, psykiska st\u00f6rningar och nedsatt f\u00f6rm\u00e5ga till koncentration. Stor h\u00e4nsyn ska tas till elevernas olikartade hemf\u00f6rh\u00e5llanden. En l\u00e4rjunge fr\u00e5n ett ekonomiska mindre v\u00e4l lottat hem kan vara n\u00f6dgad att under sin fritid fr\u00e5n skola, delta i ett tr\u00f6ttande arbete i eller utanf\u00f6r hemmet. En annan elev kan p\u00e5 grund av elevens tr\u00e5ngboddhet ha sv\u00e5rt att ost\u00f6rt utf\u00f6ra sina hemuppgifter. Utan k\u00e4nnedom om s\u00e5dana f\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r ett r\u00e4ttvist bed\u00f6mande av elevernas arbetsprestationer inte m\u00f6jligt.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4raren<\/h2>\n\n\n\n

Huvudansvaret f\u00f6r skolans arbetsresultat \u00e5vilar l\u00e4raren<\/strong>. P\u00e5 hans kvalifikationer, l\u00e4mplighet f\u00f6r sitt uppdrag och intresse f\u00f6r sin uppgift beror skolarbetets framg\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n

Barn \u00e4r skarpa iakttagare<\/strong>, och f\u00f6rr eller senare uppt\u00e4cker de sin l\u00e4rares svagheter.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4rare uppmanas att samtala med och l\u00e4ra k\u00e4nna sina elever<\/strong> utanf\u00f6r klassrummet f\u00f6r att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 dem<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

En v\u00e4sentlig aspekt som lyfts fram \u00e4r l\u00e4rarens huvudsakliga uppgift som \u00e4r att l\u00e4mna av behovet p\u00e5kallade anvisningar och f\u00f6rklaringar<\/strong>, ge eleverna m\u00f6jlighet till systematisk in\u00f6vning eller praktisk till\u00e4mpning<\/strong> samt att med omsorg handleda dem<\/strong> i sitt l\u00e4rande och arbete.<\/p>\n\n\n\n

Vid b\u00f6rjan av varje l\u00e4s\u00e5r b\u00f6r l\u00e4raren planl\u00e4gga \u00e5rets arbete<\/strong>. En s\u00e5lunda uppgjord plan b\u00f6r dock under \u00e5rets lopp kunna modifieras, om klassens standard eller l\u00e4rjungarnas f\u00f6rm\u00e5ga kr\u00e4ver detta<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

Tilltro till f\u00f6rm\u00e5ga<\/h2>\n\n\n\n

\u00c4ven de intellektuellt svagt utrustade eleverna har behov av att k\u00e4nna, att de har framg\u00e5ng i skolarbetet<\/strong> och de b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r ges uppgifter som de kan bem\u00e4stra<\/strong>. Ingenting kan vara mera \u00e4gnat att framkalla misstr\u00f6stan och leda vid arbetet \u00e4n en daglig erfarenhet av egen f\u00f6rm\u00e5ga. S\u00e4rskilt dessa elever<\/strong> beh\u00f6ver uppmuntrande och v\u00e4nliga ord som st\u00e4rker deras sj\u00e4lvtillit<\/strong> och d\u00e4rmed ocks\u00e5 deras prestationsf\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n\n\n\n

Arbetss\u00e4ttet<\/h2>\n\n\n\n

Engagemang och gemensamma arbetss\u00e4tt<\/strong> lyfts fram som oerh\u00f6rt viktiga. \u00c4ven att undervisningen ska m\u00f6ta gruppens befintliga kunskaper och att differentiering<\/strong> ska g\u00f6ras i klassrummet. Det st\u00e5r utskrivet att differentiering st\u00e4ller mycket stora krav p\u00e5 l\u00e4rarens tid, krafter och ordningssinne.<\/p>\n\n\n\n

Individualisering har olika betydelser<\/strong>. Det kan betyda att l\u00e4raren ger st\u00f6d eller handledning till en enskild elev<\/strong>, att eleverna arbetar enskilt med en uppgift<\/strong> eller att eleverna arbetar med olika uppgifter<\/strong>. Individualisering kopplas till elevers beg\u00e5vning och det \u00e4r sj\u00e4lvklart att vissa beh\u00f6ver mer tid \u00e4n andra. Vissa f\u00e5r allts\u00e5 mer tid till grundl\u00e4ggande uppgifter och andra f\u00e5r utmaningar.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att lyckas med att m\u00f6ta olika elever, lyfts vikten av noggrann journalf\u00f6ring<\/strong> \u00f6ver varje elevs prestationer fram. Omv\u00e4xling av metoder <\/strong>beskrivs som viktig f\u00f6r att elevernas inneboende kraft och vakenhet ska kunna anv\u00e4ndas.<\/p>\n\n\n\n

\n

Principen om elevernas aktiva deltagande i arbetet b\u00f6r dock alltid vara v\u00e4gledande f\u00f6r l\u00e4raren i hans undervisning.<\/p>\nUPL 1955, s. 33<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n

Hemuppgifter<\/h2>\n\n\n\n

Elevernas arbete ska i huvudsak genomf\u00f6ras i skolan och hemarbete ska inf\u00f6ras med stor varsamhet<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

Hemarbetet ska vara s\u00e5 enkelt att barnen kan genomf\u00f6ra dessa helt p\u00e5 egen hand utan sv\u00e5righeter och utan tidsutdr\u00e4kt<\/strong>. Hemuppgifter till ordagrant inl\u00e4rande b\u00f6r f\u00f6rekomma endast sparsamt och tillr\u00e4cklig tid ska alltid erh\u00e5llas uppgiften. Samma krav ska inte st\u00e4llas p\u00e5 alla l\u00e4rjungar<\/strong>, utan att all den varsamhet iakttas. <\/p>\n\n\n\n

\n

Det b\u00f6r uppm\u00e4rksammas, att samma hemuppgift, som f\u00f6r en mer beg\u00e5vad elev utg\u00f6r ett intressant inslag i eftermiddagens fritid, f\u00f6r en annan elev kan bli till en tyngande b\u00f6rda….m\u00e5ste h\u00e4nsyn tas till deras skiftande m\u00f6jligheter att ost\u00f6rt arbeta i sina hem.<\/p>\nUPL 1955, s. 34<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n

Bed\u00f6mningen<\/h2>\n\n\n\n

Det \u00e4r intressant att den formativa uppf\u00f6ljningen p\u00e5 undervisningen<\/strong> lyfts fram som en viktig aspekt f\u00f6r elevers l\u00e4rande. Det anses fortfarande vara en av de viktigaste aspekterna f\u00f6r inl\u00e4rning. Det \u00e4r allts\u00e5 motsatsen till summativa prov som betygss\u00e4tts.<\/p>\n\n\n\n

\n

Den fortl\u00f6pande kontrollen av elevernas arbete \u00e4r en viktig uppgift f\u00f6r l\u00e4raren. Fr\u00e4mst b\u00f6r densamma avse att klarl\u00e4gga, huruvida undervisningen varit l\u00e4mpligt anordnad och huruvida l\u00e4rjungarna f\u00e5tt avsett gagn av skolarbetet. Med ledning av elevernas arbetsresultat b\u00f6r l\u00e4raren bed\u00f6ma, i vad m\u00e5n avdelningen eller enskilda l\u00e4rjungar beh\u00f6ver ytterligare hj\u00e4lpas till r\u00e4tta. <\/p>\n\n\n\n

Kontroll kan ske under olika former: genom muntliga f\u00f6rh\u00f6r, genom redog\u00f6relser och f\u00f6redrag av l\u00e4rljungarna eller genom uppsatser, provr\u00e4kningar och andra skriftligen framlagda arbetsresultat.<\/p>\n\n\n\n

Ofta \u00e5terkommande skriftliga f\u00f6rh\u00f6r av vanliga hemuppgifter, b\u00f6r undvikas.<\/p>\nUPL, 1955 s. 35-36<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n

Betyg<\/h2>\n\n\n\n
\n

Som allm\u00e4n regel f\u00f6r bed\u00f6mningen b\u00f6r g\u00e4lla, att betygsgraderingen mer skall vara uttryck f\u00f6r arbetets kvalitet \u00e4n f\u00f6r dess kvantitet, f\u00f6rutsatt att eleven har inl\u00e4rt det mest n\u00f6dv\u00e4ndiga minnesstoffet i kursen. <\/p>\n\n\n\n

L\u00e4rarens bed\u00f6mning av eleverna b\u00f6r grundas p\u00e5 iakttagelser och anteckningar under terminens lopp och ej blott p\u00e5 ett mer eller mindre ytligt eftersinnande vid terminens slut.<\/p>\nUPL 1955, s. 36<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n