För att förstå hur skolan fungerar så behöver vi data. Det kan till exempel vara fakta, information, berättelser och statistik.
En större mängd information om en grupp kallas aggregerad data eller Big Data. Här är några exempel på information som handlar om ett stort antal människor och som har summerats:
- Lokala enkäter som barn, elever, vårdnadshavare och lärare besvarar
- Skolinspektionens enkät
- Betygspoäng i olika ämnen
- Nationella prov och skillnaden mellan slutbetyg och provresultat
- Obligatoriska och befintliga bedömningsstöd
- Skolornas lokala screeningmaterial
- Meritvärdespoäng – antalet poäng som en elevs betyg summerar ligger till grund för gymnasieansökan
- SALSA – Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambandsanalyser
- Gymnasiebehörighet till yrkes- och högskoleförberedande program
Vad vet vi om hur det är att vara elev i vår skola? Spelar det någon roll?
Ja. Det spelar roll. Både HUR du tar reda på elevernas upplevelse av undervisningen och VAD du sedan gör med informationen. Samtal med eller observationer av människor kallas Small Data. I Canada kallas det Data With a Face.
Elever som berättar om sina upplevelser av skola och undervisning bidrar med besjälad data. Att sitta ner och lyssna på människor tar en del tid i anspråk men ger oss den mest relevanta informationen. Den hjälper oss att prioritera för kärnverksamheten.
2012 publicerades en artikel om en ny pilotstudie i Malmö där elever skulle bedöma sina lärare utifrån fyra olika påståenden och en femgradig skala. Lärarfacken har sedan urminnes tider varit kritiska till att lärare ska bedömas av sina elever och dåvarande ordförande i Lärarnas riksförbunds Mette Fjelkner, gick i taket. Att enkätfrågorna användes som betygskriterier var horribelt! Eleverna var inte mogna nog för att tycka till om lärarnas undervisning i sina klassrum eller som Fjelkner sade, “sätta betyg på sina lärare”.
Frågorna som eleverna skulle svara på är enligt mig bra, viktiga, formulerade för att passa både yngre och äldre elever och handlar om undervisning och ledarskap – varenda lärares kärnkompetens och uppdrag.
- Min lärare är tydlig med vad jag ska kunna.
- Min lärare kan förklara så att jag förstår.
- Min lärare är bra på att göra skolarbetet roligt.
- Min lärare är bra på att skapa lugn och ro.
Vilka lärare är det egentligen som räds elevers tankar och synpunkter om de här frågorna i undervisningen? Vilka lärare vill inte veta hur undervisningen fungerar?
Som redan nämnts är det viktigt att vara klar över att frågor som ställs till lärare i enkäter om deras praktik inte nödvändigtvis ger samma svar som om man intervjuade samma lärare eller observerade dem i klassrummet.
Tidigare forskning har dock visat att elevers uppfattningar om lärares agerande i klassrummet kan användas som ett relativt tillförlitligt mått på undervisningskvalitet under förutsättning att rätt frågor ställs till dem (Tengberg, 2022)
Tengberg, M. (2022). Undervisningskvalitet i svenska klassrum. Studentlitteratur.
Min erfarenhet av elevutvärderingar
I mina samtal med elever på högstadiet har jag upplevt hur nyanserat och sakligt de kan beskriva undervisningen. De brukar ta upp synpunkter kring genomgångar, engagemang, variation, modellering, monotona arbetsuppgifter och hur tiden för skolarbetet står i proportion till antalet läxor och uppgifter. De talar om lärares praktik – det bästa och det värsta. De pratar aldrig illa om lärare som individer, men uttrycker ibland kritik mot hur läraren agerar i klassrummet – i sitt ledarskap eller i sin undervisning.
Att påstå att elever inte kan uttala sig om sina lärares yrkesskicklighet är ju befängt och underminerar våra barns förmågor. På skolor i Sverige förväntar sig lärare att eleverna själva ska hålla i sina utvecklingssamtal, helst redan på lågstadiet. Det är enligt mig fullständigt befängt och inte heller elevens ansvar. Om Volvo ska följa upp hur deras nya bil fungerar, så vänder de sig naturligtvis till människorna som kör bilen – till målgruppen. De frågar ju inte Toyotaägarna vad de tycker, eller hur? De allra flesta av våra elever spenderar hela dagarna i våra klassrum där de träffar våra lärare. De som inte kommer till skolan, har ju på något sätt redan berättat att det som sker där, absolut inte fungerar. Ingen sitter på mer relevant information än våra elever. Ingen! Vad är det som skrämmer Fjelkner och alla motståndare till elevutvärderingar? Sanningen?
När vi samlar data på vår skola gör vi det utifrån en plan. Vi söker efter en tillförlitlig bild av elevernas skoldagar. Därför är det olika personer som besöker varje lärare och klass och alltid fler än en. Vi turas om att intervjua olika elevgrupper och först när vår data har sammanställts börjar vi arbeta med vår analys tillsammans med lärarna.
Mönster som framträder i våra intervjuer
- att lärare som brister i ledarskap och undervisning lyfts fram av en avsevärd andel elever i olika klasser och årskurser
- att ovanligt skickliga lärare lyfts fram av en avsevärd andel elever i olika klasser och årskurser
- att det finns didaktiska likheter och skillnader mellan olika ämnen
- att elever kan sätta fingret på vad som stödjer lärande eller försvårar lärande och deras synpunkter bygger på evidens
- att lärare som gör ett tillräckligt bra jobb och lever upp till elevernas förväntningar inte alltid lyfts fram
- att elever pratar betydligt mer om teoretiska ämnen är praktisk-estetiska
- att majoriteten av elevernas beskrivningar stämmer överens med informationen från lektionsbesöken
- att elevernas upplevelser av undervisningen får stöd i våra skolenkäter
Jag kallar det inte betygssättning av lärare. Jag kallar det mitt viktigaste uppdrag – att förstå hur det är att vara elev i våra klassrum och i våra korridorer.
Om du är en skolledare värd sitt namn, lyssna då systematiskt på dina elever och ta tillvara på deras berättelser. Annars hamnar vi snabbt i att göra så mycket som möjligt utan att få effekt. Skolverket och SPSM pumpar ut utbildningsmoduler som ska möta skolans alla problem. Föreläsare berättar gärna hur vi skulle kunna göra vårt uppdrag bättre.
Människan är inte rustad för att göra för många saker samtidigt och kan absolut inte göra det bra. En lärare ska fokusera på sitt kärnuppdrag och behöver relevant information och ett bra stöd för att lyckas med det.
Systematiskt kvalitetsarbete kan vara riktigt uselt eller fantastiskt bra. Gör det till något som är konkret och ert, något som lärarna tror på och som bygger på relevant information. Låt eleverna vägleda er! De begär alldeles för lite men det som lyfts fram, måste tas på stort allvar.
Lämna ett svar