Information om elevernas provresultat, jämförs med slutbetyget i årskurs 9 och presenteras som data på Skolverkets hemsida. Helst ska det inte finnas något glapp eller någon diskrepans mellan slutbetygen och resultaten på nationella prov. Ett E i slutbetyg och E på nationella provet menar Skolverket visar på en likvärdig bedömning.
Slutbetyget i årskurs 9 ska utgå från relevant information om elevernas kunskaper i förhållande till betygskriterierna. Den första utmaningen är att betygskriterierna nästan är omöjliga att förstå sig på. Värdeord som enbart kan jämföras med varandra via en skala som ingen vet början eller slutet på. En sak kan vi vara helt säkra på och det är att lärare i Sveriges skolor tolkar betygskriterierna olika.
Stefan Sellbjer, docent vid Linnéuniversitetet, genomförde en studie 2018 i vilken 33 professorer fick till uppdrag att rangordna kunskapskraven i tolv olika skolämnen. Professorernas uppgift var att tolka kunskapskraven och sedan rangordna dessa mellan årskurs 6, 9, gymnasieskolan samt kandidat- och masterutbildning. Vad studien visade? Att det var omöjligt att rangordna kraven mellan olika nivåer i skolsystemet. Inom vissa ämnen uppfattades kraven i grundskolan som mer avancerade än inom högre utbildning.
En annan fråga som vi behöver ställa oss, är om innehållet som prövas i ett nationellt prov, per se är mer relevant än lärarens underlag och i så fall, när det ena är mer relevant än det andra?
Är det egentligen tydligt vad som gäller för nationella proven?
Å ena sidan…
…är läraren fullständigt suverän i sin bedömning….
…men å andra sidan
…har ett nationellt prov större betydelse än andra prov och uppgifter och resultatet ska särskilt beaktas trots att inget prov i regel ensamt kan avgöra en elevs betyg.
Å ena sidan…
…ska de nationella proven ska täcka så stora delar av kursplanen som möjligt, även om de av praktiska skäl inte kan göras så omfattande att allt finns med…
…men å andra sidan
…saknas riktlinjer kring vilket centralt innehåll som bör prioriteras i svensk skola och läraren själv får bestämma hur innehållet ska värderas och prioriteras…
Å ena sidan…
…ska det stoff som eleverna har fördjupat sig inom, väga tyngre vid betygssättningen än snabbt avhandlade områden…
…men å andra sidan
…kan stoffet som provet prövar vara ett ämne som du inte har fått undervisning i eller bara har fått studera snabbt och ytligt…
Å ena sidan…
…har några elever en enda skicklig lärare i sina ämnen under hela högstadiet…
…men å andra sidan
…har andra elever haft flera vikarier, obehöriga lärare och en hög omsättning av pedagoger…
Å ena sidan…
…är likvärdighet ett krav och ett mål…
…men å andra sidan
…vet ingen hur det ska följas upp och vem som ansvarar för att det efterlevs.
Lämna ett svar