Skollagen 2010:800 definierar egentligen lovskola som en icke obligatorisk aktivitet som kan erbjudas under en termin, utanför terminstid och under lov.
Det är huvudmannen för grundskola som är skyldig att erbjuda vissa elever obligatoriskt anordnad lovskola. Huvudmannen är skyldig att erbjuda, eleverna är fria att välja.
Obligatoriskt anordnad lovskola – vem, när?
- I juni ska huvudmannen erbjuda lovskola för elever i årskurs 8 som riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram
- I juni ska huvudmannen anordna och erbjuda lovskola för elever som inte blivit behöriga till ett nationellt yrkesprogram
- Övrig lovskola ska anordnas under terminens lov och riktar sig till elever i årskurs 9 som riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram
Om du är intresserad av att läsa mer så hittar du information i Skollagen 2010:800 1:3 samt 10:3 och 10:23 a-b.
Förstår du hur Skolverket har tänkt?
I juni ska huvudmannen anordna och erbjuda lovskola för elever som inte blivit behöriga till ett nationellt yrkesprogram.
Jag vet inte hur huvudmännen i Sverige utformar sin lovskola under sommaren men ponera att vi har 25 elever i en svensk kommun som inte har nått målen i matematik under sina nio år i grundskolan. Nu har de en eller i bästa fall två veckor på sig att uppfylla alla betygskriterier.
Vilka elever är det som hamnar på lovskolan? Är det eleverna som behöver renodlad taluppfattning? Är det eleverna som har misslyckats på ett eller flera prov och som nu ska fylla i alla luckor i matematikboken? Är det eleverna som fullständigt tappade sin tilltro till sig själva redan i årskurs 4? Är det eleverna som har haft de sämsta lärarna, eller lärarna som ställer orimliga krav? Är det eleverna vars föräldrar inte kunde hjälpa till med matematikläxan?
Lärarna som undervisar på lovskolan har förmodligen inte en relation till alla eleverna där utan vi får nog utgå ifrån att en avsevärd andel elever träffar någon annan lärare än sin ordinarie. Lärare har ju rätt till sin ledighet. Vi kan också förutsätta att eleverna har olika svårigheter inom matematiken. Ingen har nått målen i matematik men anledningarna varierar.
Matematiken är det ämne som slukar den största biten av timplanstårtan. Det är inget nytt men trots den utökade tiden, kan vi ännu inte skåda förbättrad måluppfyllelse på nationell nivå. Eleverna som går i nian idag, har fått en timme mer matematikundervisning varje vecka – utan resultat.
Trots detta, tror Skolverket att lovskola med undervisning av en okänd lärare, kanske på en främmande plats är grejen?
Nu kanske någon säger att ibland saknar en elev kunskaper inom ett enstaka område. Låt säga att geometriprovet gick åt fanders. Då kan eleven få undervisning i geometri på lovskolan och sen är allt klappat och klart, eller?
Hur blir det då om åtta elever har missat en eller flera olika områden inom matematiken. Jag hoppas att eleverna på lovskolan får en undervisning i världsklass, inte att de går dit för att sitta själva och göra uppgifter i en bok.
Om eleven klarar geometrin på lovskolan, kan eleven få ett betyg då? Nej. Det går inte. Om eleven redan har fått ett F i slutbetyg, så behöver eleven genomföra en prövning inom alla matematiska områden för att eventuellt nå ett E eller mer. Hur ofta hanterar lovskolan prövningar som är både tidskrävande och omfattande? Jag vet inte…
Visste du att det finns forskning som visar att timplanen, skoldagens längd och lektionernas längd inte ger någon eller ytterst lite effekt på elevernas lärande och utveckling? Det som ger effekt, är tiden då eleven är engagerad i uppgifter på sin nivå och lyckas med dessa.
Kan lovskolan organiseras för att lyckas med detta? Att varenda elev har en lärare som ser till att de är engagerade i undervisningen på sin nivå och lyckas?
Lämna ett svar