Före 1919 kallades folkskolans läroplan för normalplan, varav den första kom 1878. 1919 började man istället tala om undervisningsplan (UPL). Den första läroplanen (Lgr) kom 1962 och alltsedan dess har nya läroplaner implementerats. Den här samlingen av inlägg är en snabbkurs för dig som är intresserad av skolan eller pluggar till lärare.
1919 – en undervisningsplan för folkskolan
Folkundervisningskommitténs skrivelse från 1914 låg till grund för den nya undervisningsplanen för Sveriges folkskola. Den lyfte fram vikten av social fostran och lärjungens (elevens) självklara plats som en av alla samhällsmedborgare. Social fostran lyfts som viktigare än teoretisk kunskap och delaktighet och inflytande skrevs fram i betänkandet.
…överlåta upprätthållandet av skolans ordning åt lärjungarnas självstyre, dels genom att i fråga om vissa slags skolarbeten såsom slöjd- och trädgårdsarbete, experimentellt arbete och dylikt låta lärjungarna bilda arbetslag, inom vilka arbetsfördelningen sker för utförande av gemensamma arbetsuppgifter”
Folkundervisningskommitténs betänkande IV, 1914, s. 60
Skolan är i och för sig samhällsfostrande, enär den själv utgör ett samhälle, där varje lärjunge har sin plats och sin uppgift och där den ene är i hög grad beroende av den andra. Sin samhällsfostrande verksamhet ska skolan utöva framförallt därigenom, att den söker att i så vidsträckt mån som möjligt bringa till stånd gemensamhet lärjungarna emellan i arbete och lek.
Folkundervisningskommitténs betänkande IV, 1914, s. 60
John Dewey (1859-1952)
John Dewey var en amerikansk filosof, pedagog och psykolog som främst är känd för sina bidrag till utbildning och pragmatism. Hans centrala idéer påverkade Läroplanen för 1919 men har haft stort inflytande på utbildningssystem i hela världen med sina progressiva teorier.
Deweys centrala tankar
- Learning by Doing – att undervisning borde vara aktiv och involvera eleverna i verkliga problem och projekt. Han menade att eleverna lär sig bäst genom att vara direkt involverade i sina lärandeprocesser snarare än att passivt ta emot information.
- Grundare av pragmatismen, alltså att lära genom att börja i det praktiska. Dewey trodde att kunskap inte bara var ett påstående i relation till en objektiv verklighet utan han menade att kunskap behöver undersökas praktiskt och förstås utifrån beprövad erfarenhet.
- Demokratisk utbildning – Dewey såg att utbildning främjar demokratin – alltså människans möjlighet att aktivt delta, tänka kritiskt och samarbeta. Man skulle kunna säga att Dewey såg skolan som en mikrodemokrati där elever lärde sig att vara aktiva, engagerade medborgare.
- Erfarenhet och reflektion – Dewey betonade vikten av att få erfarenheter men också att reflektera över dessa erfarenheter för att skapa meningsfullt lärande.
- Dewey hade inga fasta lärandemål för skolans undervisning. Syftet var att lära och växa. Inlärning innebär att växa och när du lär sig, växer du mer. Dewey såg ingen vettig anledning att knyta betyg till uppnådda mål.
- Elevens egna intressen var utgångspunkten för lärandet, tillsammans med andra. På det sättet var individualisering stark hos Dewey.
- Betydelse av handens arbete lyfts fram av Dewey. Den manuella aktivitetens betydelse för inlärningen
- Inlärning kräver ett stort engagemang.
Lämna ett svar