Det finns så otroligt mycket kloka tankar som beskrivs på ett tydligt sätt i de äldre läroplanerna. I UPL 1955 träder Deweys tankar fortfarande fram i den inledande delen som kallas fostran och undervisning.
Fostran och undervisning
Även i UPL 1955 läggs stor vikt vid barnens utveckling till individer och det skrivs fram att skolan inte får begränsa sig till förståndsgåvor och bibringa kunskaper.
Det skrivs fram att matematik, svenska (modersmålet) och främmande språk (engelska) bör ge vissa fasta, lätt mobiliserar kunskaper och färdigheter som kan användas när de behövs i vardagen eller i det praktiska livet.
Källkritiskt tänkande?
I UPL 1955 lyfts vikten av att inte låta sig luras av auktoriteter, utan att söka efter och respektera fakta samt att lära sig att samma fråga kan betraktas utifrån olika perspektiv och att det är viktigt att pröva och väga olika ställningstaganden och argument. Utifrån dagens perspektiv handlar det till viss del om källkritik.
Ansvar och samarbete
Här beskrivs vikten av att eleverna känner sig uppskattade och att de möts av förtroende. Lärarna uppmanas att låta eleverna redan i lägre åldrar få hjälpa till med små förtroendefulla uppdrag såsom skötseln av blommorna i klassrummet och utdelning av läseböcker. Till äldre elever lämnas mer krävande uppdrag, till exempel vård av klassbiblioteket, övervakande av ordningen på skolgården eller vid måltiderna. Barnen ska känna att de har ett gemensamt ansvar för klassen och ska stimuleras att hjälpa varandra, såväl i skolarbetet som i lekar och idrottsövningar. Här ser vi återigen Deweys tankar om att vi lär i gemenskap för att över tid skapa en social ansvarskänsla.
Vikten av att samlas på klass- eller skolnivå lyfts fram. Det kan ske vid underhållning, bemärkelsedagar eller klassens timme.
Skolan och eleverna
Undervisningen ska vara intresseväckande för eleverna som ska ges fullt utlopp för sina krafter i meningsfyllt arbete och en sådan planering i övrigt som skapar trygghet, trivsel och arbetsglädje. Lyckas man med det, blir följden, att lärjungarna lättare finner sig tillrätta i det samhälle som skolan utgör.
Pedagogisk utredning på 50-talet?
Allvarliga eller långvariga svårigheter hos en lärjunge att anpassa sig i skolan, såsom allmänt störande uppträdande, trots mot lärare eller aggressivitet mot kamrater, bör föranleda en undersökning av vad som kan förklara beteendet. Det är viktigt att ta hänsyn till elevens situation i dess helhet, ty en varaktig förbättring av beteendet kan många gånger åstadkommas genom att orsaken klarläggs och om möjligt undanröjs.
Kroppsliga sjukdomar, svårigheter av olika slag att följa undervisningen samt psykiska störningar, speciellt på känslolivets område, är viktiga orsaksmoment. Underlägsenhetskänslor med ängslan och oro döljer sig ofta under ett trotsigt och aggressivt beteende.
Av betydelse är, att läraren klargör för sig, huruvida han själv genom sitt uppträdande mot eleven varit upphov till eller ökat dennes svårighet att finna sig tillrätta.
Hänsyn måste tas till elevens ålder och kön, mognadsgrad och allmänna läggning. Vid bedömning av elevernas förmåga och vilja att följa undervisningen bör stor försiktighet iakttas. Brister kan bero på fysiska defekter, svag begåvning, psykiska störningar och nedsatt förmåga till koncentration. Stor hänsyn ska tas till elevernas olikartade hemförhållanden. En lärjunge från ett ekonomiska mindre väl lottat hem kan vara nödgad att under sin fritid från skola, delta i ett tröttande arbete i eller utanför hemmet. En annan elev kan på grund av elevens trångboddhet ha svårt att ostört utföra sina hemuppgifter. Utan kännedom om sådana förhållanden är ett rättvist bedömande av elevernas arbetsprestationer inte möjligt.
Läraren
Huvudansvaret för skolans arbetsresultat åvilar läraren. På hans kvalifikationer, lämplighet för sitt uppdrag och intresse för sin uppgift beror skolarbetets framgång.
Barn är skarpa iakttagare, och förr eller senare upptäcker de sin lärares svagheter.
Lärare uppmanas att samtala med och lära känna sina elever utanför klassrummet för att bättre förstå dem.
En väsentlig aspekt som lyfts fram är lärarens huvudsakliga uppgift som är att lämna av behovet påkallade anvisningar och förklaringar, ge eleverna möjlighet till systematisk inövning eller praktisk tillämpning samt att med omsorg handleda dem i sitt lärande och arbete.
Vid början av varje läsår bör läraren planlägga årets arbete. En sålunda uppgjord plan bör dock under årets lopp kunna modifieras, om klassens standard eller lärjungarnas förmåga kräver detta.
Tilltro till förmåga
Även de intellektuellt svagt utrustade eleverna har behov av att känna, att de har framgång i skolarbetet och de bör därför ges uppgifter som de kan bemästra. Ingenting kan vara mera ägnat att framkalla misströstan och leda vid arbetet än en daglig erfarenhet av egen förmåga. Särskilt dessa elever behöver uppmuntrande och vänliga ord som stärker deras självtillit och därmed också deras prestationsförmåga.
Arbetssättet
Engagemang och gemensamma arbetssätt lyfts fram som oerhört viktiga. Även att undervisningen ska möta gruppens befintliga kunskaper och att differentiering ska göras i klassrummet. Det står utskrivet att differentiering ställer mycket stora krav på lärarens tid, krafter och ordningssinne.
Individualisering har olika betydelser. Det kan betyda att läraren ger stöd eller handledning till en enskild elev, att eleverna arbetar enskilt med en uppgift eller att eleverna arbetar med olika uppgifter. Individualisering kopplas till elevers begåvning och det är självklart att vissa behöver mer tid än andra. Vissa får alltså mer tid till grundläggande uppgifter och andra får utmaningar.
För att lyckas med att möta olika elever, lyfts vikten av noggrann journalföring över varje elevs prestationer fram. Omväxling av metoder beskrivs som viktig för att elevernas inneboende kraft och vakenhet ska kunna användas.
Principen om elevernas aktiva deltagande i arbetet bör dock alltid vara vägledande för läraren i hans undervisning.
UPL 1955, s. 33
Hemuppgifter
Elevernas arbete ska i huvudsak genomföras i skolan och hemarbete ska införas med stor varsamhet.
Hemarbetet ska vara så enkelt att barnen kan genomföra dessa helt på egen hand utan svårigheter och utan tidsutdräkt. Hemuppgifter till ordagrant inlärande bör förekomma endast sparsamt och tillräcklig tid ska alltid erhållas uppgiften. Samma krav ska inte ställas på alla lärjungar, utan att all den varsamhet iakttas.
Det bör uppmärksammas, att samma hemuppgift, som för en mer begåvad elev utgör ett intressant inslag i eftermiddagens fritid, för en annan elev kan bli till en tyngande börda….måste hänsyn tas till deras skiftande möjligheter att ostört arbeta i sina hem.
UPL 1955, s. 34
Bedömningen
Det är intressant att den formativa uppföljningen på undervisningen lyfts fram som en viktig aspekt för elevers lärande. Det anses fortfarande vara en av de viktigaste aspekterna för inlärning. Det är alltså motsatsen till summativa prov som betygssätts.
Den fortlöpande kontrollen av elevernas arbete är en viktig uppgift för läraren. Främst bör densamma avse att klarlägga, huruvida undervisningen varit lämpligt anordnad och huruvida lärjungarna fått avsett gagn av skolarbetet. Med ledning av elevernas arbetsresultat bör läraren bedöma, i vad mån avdelningen eller enskilda lärjungar behöver ytterligare hjälpas till rätta.
Kontroll kan ske under olika former: genom muntliga förhör, genom redogörelser och föredrag av lärljungarna eller genom uppsatser, provräkningar och andra skriftligen framlagda arbetsresultat.
Ofta återkommande skriftliga förhör av vanliga hemuppgifter, bör undvikas.
UPL, 1955 s. 35-36
Betyg
Som allmän regel för bedömningen bör gälla, att betygsgraderingen mer skall vara uttryck för arbetets kvalitet än för dess kvantitet, förutsatt att eleven har inlärt det mest nödvändiga minnesstoffet i kursen.
Lärarens bedömning av eleverna bör grundas på iakttagelser och anteckningar under terminens lopp och ej blott på ett mer eller mindre ytligt eftersinnande vid terminens slut.
UPL 1955, s. 36
- A – extremt betyg: påfallande begåvning och färdigheter (1%)
- a – synnerligen god:
- Ab – över medelgod:
- Ba – medelgod: om barnet presterar som de flesta andra i den åldern
- B – under medelgod: klart under medelgod prestation men likväl tillräckligt
- BC – dålig:
- C. – extremt dålig: (1%)
Utgångspunkten för betygssättningen var att en tredjedel skulle ges Ba, lika många skulle få dela på betygen som är bättre än Ba och sämre än Ba.
Att prestera extremt dåligt eller bra är mycket ovanligt och det är sällan mer än 1 % av eleverna som får sådana betyg. Tredjedelsprincipen är inte en lag, utan kan bytas ut mot frekvensen mellan 1/6 och 1/2.
I en klass på 30 elever kan både 15 elever eller 5 elever nå betyg över Ba. Det viktigaste är att läraren undersöker om frekvensen för de olika betygen är anmärkningsvärda enligt förut givna regler. Om läraren ser att han har en ovanligt svag eller stark klass, få läraren avvika från de givna reglerna.
Om läraren vill vara mer noggrann, får han sparsamt använda tecknen + eller – efter betygsbeteckningarna.1
Lämna ett svar