Får Sverige ett nytt betygssystem?

Lästid 6 minuter

Bakgrund
Det finns många kritiska röster som problematiserar det svenska betygssystemet. Skolinspektionen uttrycker oro för bristande likvärdighet och för att resultaten på nationella prov inte tas i beaktande på ett korrekt sätt.

Skillnaden mellan hur många pojkar och flickor som får högre slutbetyg än resultatet på nationella prov lyfts fram och uppfattningen om hur nationella prov ska påverka betygssättningen varierar bland lärare,

Regeln om att nationella prov särskilt ska beaktas i samband med betygssättningen verkar inte följas.

Det är sedan gammalt…
Christoffer Gillberg är forskare inom neuropsykiatri och menar att betygskriterierna ställer för höga krav för att matcha den vida normalpopulationen (alla grundskolans barn) samtidigt som Stefan Sellbjer har visat att ämnesexperter och professorer inte kan göra skillnad mellan kraven i grundskolan och inom högre utbildning på grund av att de inte är skrivna med klarspråk, vilket är ett lagkrav inom myndigheter i Sverige. Även skolmyndigheter!

Docent Alli Klapp och professor Michael Tengberg menar att nationella prov inte uppfyller kraven på ett provinstrument som ska styra betygssättningen.¹

Vårt nuvarande betygssystem bygger på Homo Economicus och agentteorin. En modell som utgår ifrån att belöningar och bestraffningar gör människor bättre och mer effektiva.

Kakorna eller The Agent Theory
Du och dina bästa kompisar Lisa och Anton arbetar på en firma som säljer kakor. För varje kartong kakor du säljer, utbetalas 10 kronor i lön. Kravet för att du ska få lön är att du lyckas sälja minst 100 kartonger. Då utbetalas din grundlön på 1000 kronor och din bonus för varje såld kartong.

Du måste alltså sälja minst 100 kartonger för att få någon lön alls.

Du har lyckats sälja 150 kartonger och får därför grundlönen på 1000 kronor med ett tillägg på 10 kronor/kartong, alltså 150×10=1500 kronor. Det ger dig en lön på 1000+1500= 2500 kronor.

Lisa, din aktiva och pratsamma polare har sålt 320 paket kakor och får därför grundlönen på 1000 kronor. Hon får dessutom 10 kronor/kartong, alltså 320×10=3200 kronor. Det ger lisa en lön som motsvarar 3200+1000= 4200 kronor.

Anton lyckades inte sälja fler än 92 kartonger. Det saknades 8 kartonger för att nå upp till kraven för grundlön och utbetalning per kartong. Han har arbetat hårt och så gott han kan men blir bestraffad och får ingen lön alls. Han behövde sälja 100 kartonger för att få ut sin grundlön. När han inte lyckas med sin försäljning uteblir både grundlön och bonus.

Det står 0 kronor på Antons lönebesked. Belöningar och bestraffningar, gott folk!

Betygssystemet
Ett barn kan kämpa hur hårt som helst och utvecklas mer samt arbeta hårdare än en elev som går från ett C till ett B men om du inte klarar alla betygskriterier så får du ett F. Lönar det sig att arbeta då? Känns det motiverande att kämpa eller ger man till slut upp om sig själv?

Den här ekonomiska teorin som vårt betygssystem bygger på och som Alli Klapp öppet har kritiserat i många herrans år, utreds och ifrågasätts nu av Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi. Han väntas lämna sina förslag till regeringen i februari 2025 och är inte nådig i sin kritik. Henrekson lyfter ett antal samlade och kritiska aspekter av betygssystemet vilket ger mig visst hopp.

Henrekson menar att lärare fattar myndighetsbeslut utifrån kriterier som inte kan tolkas och begripas. Det var det som Sellbjer påpekade 2019 med hjälp av ett gäng professorer.

Henrekson menar att föräldrar placerar sina elever på mer svagpresterande skolor för att öka barnens förutsättningarna till högre betyg. Han är även öppen för att skolor ska få besluta mer själva när det gäller undervisning och organisation eftersom en gemensam modell inte fungerar för alla. Det sistnämna känner varenda lärare, rektor och förälder till barn med skolsvårigheter redan till. ²

Henreksons syn på svenskt betygssystem sammanfattas bra i det här citatet:

“Dagens betygssystem är bland det mest demoraliserande som finns i Sverige. Det är godtyckligt, skadligt och korrumperande. Jag tycker även att det är emotionellt väldigt stötande. Förutom betygsinflationen och den bristande likvärdigheten i betygssättningen är det dessutom oklart vad det egentligen är som betygsätts.”³

Idag är gränsen mellan ett F och ett E väldigt otydlig och en elev behöver uppfylla alla betygskriterierna för att nå målen för ett godkänt betyg, alltså E. För att gå från ett E till ett D, eller ett B till ett A behöver eleven inte uppfylla alla kriterier. Du har råd att misslyckas. Du förväntas inte vara perfekt. De hårdaste kraven ställs enbart på de som kämpar hårdast i svensk skola.

Idag kan det här innebära att en elev kan skriva en faktatext, en insändare, en instruerande text och har förmågan att skriva begripliga texter. Eleven har inte samma förmåga att skriva narrativa berättelser som romaner och noveller med fiktiva karaktärer.

Det kan vara omöjligt för ett barn med autism eller språklig sårbarhet att hitta på en handling och försöka leva sig in i olika karaktärers egenskaper. Att skriva berättelser som är utformade för att underhålla eller inspirera är idag avgörande för att klara nationellt prov i svenska. Novellen och krönikan är bärande genrer och kräver oerhört mycket av den som ska skriva. Det innebär att de språkligt sårbara och elever med andra funktionsvariationer bestraffas.

Hur många noveller har du skrivit sedan du slutade skolan? Är det rimligt att en elev ska falla på det? I det föreslagna betygssystemet kanske eleven som inte kan skriva en novell eller en fiktiv berättelse får betygsvärdet 3 istället för ett F och förhoppningsvis finns möjlighet att komma in på gymnasiet trots att eleven inte är “komplett” utifrån dagens styrdokument.

Jag undrar bara hur vi kan ha flera forskare och sakkunniga inom Sverige som gång på gång under många år, har påtalat det som Henrekson beskriver utan att skolmyndigheter har lyssnat eller tagit problemen på allvar?

En fråga till Skolverket
Jag skickade in en fråga till Skolverket kring resultatet av den utökade undervisningstiden i matematik. Har resultaten förbättrats nu när en hel skolkull har fått en timme mer undervisning per vecka i matematik under hela sin skolgång?

Skolverket förstod inte frågan så jag omformulerade frågan och försökte vara tydlig. Det finns ingen forskning som visar att en utökad timplan, längre skoldagar, lovskolor och studiecoachning ökar elevers lärande. Inte ens lektionens längd påverkar undervisning och lärande så mycket att det är värt att prata om.

Det som påverkar elevers lärande är när de förstår, är engagerade i uppgifter på rätt nivå och lyckas med dessa. Det är alltså undervisningen som är den viktigaste aspekten för lärande och att få känna att man lyckas och rör sig framåt. Det har det alltid varit så varför försöka lappa och laga ett trasigt och olikvärdigt system med politiska och enkelt mätbara beslut?

Betygssystemet och vår läroplan är en demokratisk fråga, i allra högsta grad.

Jag har fortfarande inte fått något svar från Skolverket.

1. Forskarna: Därför går det inte att lita på nationella prov
   ↩︎
2. Så ska betygsinflationen stoppas: Tidningen Näringslivet
   ↩︎
3. Institutet för näringslivsforskning: F-betyget slopas ↩︎