Idag ska alla lära sig allt som står skrivet i det centrala innehållet, på samma tid och på samma plats. Vanligtvis också på samma sätt om vi ska vara riktigt krassa och se verkligheten för vad den är.
Att förvänta sig att alla barn har samma möjligheter att tillgodogöra sig både det mer konkreta och det mest abstrakta och teoretiska stoffet på samma tid och sätt, har ifrågasatts både av forskare och skolpersonal under lång tid.
Bakgrund
1964 prövades svenska elevers matematikkunskaper för första gången i en kunskapsmätning av IEA1. Sverige deltog även 1980 i SIMS19802. Resultaten var usla vid båda tillfällena men 1995 hade någonting hänt. I TIMSS19953 hamnade Sverige över genomsnittet, nära de länder som toppade listan. Sverige har aldrig presterat bättre i någon internationell matematiktävling än de gjorde 1995.
Vad var det som hände?
Under 70-talet implementerades en rad förändringar som tycks ha påverkat matematikundervisningen och elevernas lärande positivt. En ny läroplan – Lgr80 började gälla och den kom med ny kursplan och nytt kommentarsmaterial.
Ett forskningsprojekt som kallades PUMP – Processanalyser i Matematik/Psykolingvistik tog också fart under 70-talet och syftet med projektet var att:
- analysera hur elever lärde sig matematik i klassrummet
- utveckla nya undervisningsmetoder som utgick från analyser om elevers lärande
- sprida information till lärare och läromedelsförfattare
- skapa diagnosmaterial för att bedöma elevers kunskaper och förståelse
- erbjuda fortbildning för lärare
PUMP var en satsning för att höja kvaliteten i svensk matematikundervisning och resulterade i förbättrade resultat under både 80- och 90-talet.
Matematikundervisningen briljerar
Ja, matematikundervisningen gick som på smorda bakplåtar och blev alltså bättre under perioden 1980-1995. Elevernas kunskaper var det tydligaste beviset på att att undervisningen hade förbättrats. Timplanen i matematik hade inte förändrats alls mellan 1962-1995 så undervisningstiden kan inte förklara de förbättrade resultaten.
Förbättringarna kan inte heller förklaras med en bättre skolbudget utan handlar om det som alla inom skolan borde känna till. Det är undervisningen som gör den största skillnaden för elevernas utveckling och inlärning.
How well you teach, is how well they learn…
Anita Archer
Den tydligaste förbättringen låg inom aritmetiken – en grundläggande del av matematiken. Här blir det intressant att beakta hur läroplanen (Lgr80) och kursplanen i matematik kan ha haft betydelse för de förbättrade resultaten.
I mätningen 1995 låg alltså Sverige alltså högt i internationella mätningar. Läroplanen som låg till grund för undervisningen fram tills dess var Lgr80 för alla elever utom årskurs 7, som till skillnad från övriga elever hade blivit undervisade utifrån Lpo94 i ett läsår.
Lgr80 och matematiken
Idag ska alla elever lära sig allting och det läggs ungefär lika mycket tid på alla områden i matematik. I Lgr 80 uttrycktes det tydligt att ett stort fokus skulle läggas på aritmetik och vardagskunskaper. I kursplanen fanns geometri och algebra med som viktiga delar i undervisningen. Alla elever behövde dock inte lära sig exakt samma stoff. Inom algebra och geometri på en mer avancerad nivå behövde alla inte lära sig lika mycket.
Det fanns också en explicit, alltså en tydligt uttalad skillnad mellan nödvändiga, grundläggande kunskaper och önskvärda, eftersträvansvärda kunskaper. De allmänna och särskilda kurserna har sin utgångspunkt i dessa skillnader och det var enbart elever som skulle läsa på gymnasieutbildningar med inriktning STEM som behövde avancerad geometri och algebra, vilket var möjligt att lära sig i den särskilda kursen i matematik. Det fanns inga riktlinjer för allmän och särskild kurs i läroplanen utan differentieringen kunde göras utifrån skrivelserna i gällande styrdokument.
Tydlig planering
Kursplanen i matematik var mer detaljerad och tydlig med hur undervisningen skulle gå till och i vilken ordning olika områden skulle presenteras och undervisas. För varje stadie, fanns exempel på vilka tal, tabeller och även hur stora tal eleverna skulle möta i lärarens undervisning. Kommentarmaterialet i matematik bjöd på mycket detaljrika och konkreta exempel på hur läraren skulle göra i sin undervisning och allt byggde på systematik och träning av färdigheter. Ingen elev fick komma vidare, om man inte hade lärt sig det aktuella området.
Det som var tydligare beskrivet än något annat område var aritmetiken, där våra elever i mitten av 90-talet presterade på mycket hög nivå.
Förändrades läromedlen?
I läromedlen gavs aritmetiken mer plats, både i antalet uppgifter, sidor och kapitel. Algebran fick stå lite i skuggan av aritmetiken. Istället gavs den utrymme i andra kapitel. Betydelsen av algebran ökade i de senare årskurserna. I läroböckerna minskade delarna som läroplanen inte prioriterade. Aritmetiken stod dock kvar stark och orubblig.
Läromedlen i matematik reviderades alltså under perioden 1980-1995 och här kan man tro att elevernas resultat inom områden som fick stå tillbaka, såsom algebra och geometri, blev betydligt sämre.
Var det så?
Nej, faktum är att elevernas resultat inom områden som gavs mindre plats i läroplanen och undervisningen förbättrades. Det är troligt att eleverna hade så stor hjälp av av sina förbättrade kunskaper inom aritmetik, att resultaten inom andra områden också förbättrades. Det här är oerhört intressant med tanke på alla beslut som fattas i syfte att förbättra elevers resultat och där utökning av undervisningstid och lovskola är aktuella åtgärder. Det finns ingen evidens för att tiden i sig, leder till mer lärande. Risken är också att lärare och elever gör mer av samma sak, när tiden utökas. Våra nuvarande elever i årskurs 9 har haft en timme mer matematikundervisning i veckan sedan de började skolan. Ändå ser vi inga förbättrade resultat på nationell nivå, vad gäller måluppfyllelsen i matematik.
STEM
STEM står för Science, Technology, Engineering och Mathematics. Av många ämnen i skolan så är det framförallt ett som har högre status än andra ämnen – matematiken. STEM-ämnen förknippas med hög intelligens och lyfts fram som viktigare än andra ämnen, även inom politiken.
När elever pratar om sin förmåga i matematik, underminerar de ofta sig själva. Man måste vara väldigt bra på matematik, för att våga sätta ord på att man faktiskt begriper ämnet. Det finns en stark koppling mellan tilltro till förmåga och matematik. Har du svårt för matematik , då är du korkad och vice versa. Matematik är ett ämne som alla kan lära sig, utifrån sina egna förutsättningar och det fick barn tydligen möjlighet att göra bättre, utifrån Lgr80.
En skola för alla
En skola för alla, kräver att vi kan differentiera undervisningen på organisatorisk och strukturell nivå. En till en löser inte alla problem. Inte heller särskilda undervisningsgrupper.
Idag är det svårt för lärare att undervisa alla barn i en klass, så att de når så långt de kan. Det beror på att eleverna i skolan, representerar den vida normalpopulationen med alla sina olika förutsättningar.
Tänk om jag hade kunnat erbjuda allmän och särskild kurs i kärnämnen och SO samt NO? Där hade vi haft möjlighet att differentiera nivå, tempo, didaktiska metoder och det centrala innehållet. Vissa saker är viktigare att kunna än andra, framförallt när man inte kan lära sig allt, på samma tid och på samma sätt.
Lämna ett svar